Tröttast i stan

Ja se där ja.
Dagarna går.
Och jag bloggar dåligt.
Mest på grund av att jag jobbat så satans hårt den här veckan.
Lite på grund av att jag faktiskt inte har så mycket att tillägga för tillfället.

Inget annat än att jag skrattar åt den dumma kossan som skriker ut sin frustration på fejjan.
Undrar om det hjälper.
Jag tror faktiskt inte det.
Men den mikroskopiska chansen ATT det skulle göra det,
den får mig att må lite illa.
Nej,
nu är jag dum.
Det är bara spektakel,
och för henne leder det ingen vart.
Så jag ska fortsätta roas.

Skadeglädje är den enda sanna glädjen.

.