Men jävla helvete.
Är lätt paranoid,
vågar knappt skriva.
Nej,
för tillfället är det nog bäst att jag låter bli.
Just nu kan jag bara vänta.
Och hoppas på det bästa.
Att jag får åtminstone en ynka ensam timma med dig.
Vi behöver det.
Båda två.
.
14 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar