Slut på grubbel, fram för fest

Pratar med mej själv:

Allt talar till min fördel just nu.
Ändå har jag en känsla av att det inte blir nått av.
Inte den här helgen heller.
Bara en känsla.
Och jag hoppas jag har fel.
Men tror inte det.
Men vet inte.

Konversationen är som du ser velig.
Förvirrande.
Och du skulle tycka den var än mer krumbuktig om du var inne i min hjärna.

Varför måste det vara så svååååårt?
Just det, påminner jag mej själv,
det är därför jag vägrar vara kär.
Men nu sitter han där,
den jäveln.
Och jag kan inget göra.
Fuck him
(i dubbel bemärkelse)

Dricker lite sprit istället.
Som om det skulle hjälpa.

.