Kluven som en oklippt hårtopp.
Helgen har varit...
fin, ful, underbar och hemsk.
Mår inte toppen precis.
Inte bakfull men själen är trött.
Och hjärtat.
Vill helst ligga under täcket och gråta,
men tårarna som bränner vill inte komma fram.
Skulle du kunna tänka dig att berätta sanningen och vad som egentligen pågår snart?
Jag förstår faktiskt inte.
Alls.
.
1 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar